Lektion 3: Druvor och vinstilar

Druvan formar stilen

En druvsortDruvsortEn druvsort är en namngiven sort av vinranka med egna kännetecken, till exempel Pinot Noir, Riesling eller Solaris. Nästan alla viner görs av sorter av arten Vitis vinifera. Druvsorten påverkar vinets färg, aromer, … har sina egna egenskaper: tjocka eller tunna skal, hög eller låg syra, mycket eller lite aromer. Därför ger samma sort ofta igenkännbara drag, oavsett var den odlas. Klimatet och vinmakaren påverkar sedan detaljerna [2].

Det finns över tusen druvsorter som används till vin [1], men ett tiotal internationellt spridda sorter står för en stor del av det vin som säljs i Sverige. Det är dem du lär dig först.

Gröna druvor till vitt vin

Uppgifterna är förenklade och beskriver en typisk stil [1] [2].

Blå druvor till rött vin

Samma druva kan ha flera namn i olika länder. Syrah heter Shiraz i Australien, Grenache heter Garnacha i Spanien och Pinot gris heter Pinot grigio i Italien [1]. Systembolaget beskriver fler sorter på sina sidor om druvsorter [3]. Alla våra druvporträtt finns under Druvor.

Varför “gröna” och “blå” druvor?

På svenska kallas druvor till vitt vin gröna och druvor till rött vin blå, efter skalets färg. På engelska säger man i stället white och black eller red grapes. En del druvor har rosa eller gråaktiga skal, till exempel Pinot gris och Gewürztraminer, och ger ändå vitt vin.

Tänk på att stilbeskrivningarna i tabellerna är tumregler. Ett svalt klimat ger oftast högre syra och lättare viner, ett varmt klimat mognare frukt och högre alkohol. Det gör att samma druva kan smaka ganska olika beroende på var den växer. Klimatets roll går vi igenom i lektion 4.

Ett vin kan också vara gjort av flera druvor. En sådan blandning kallas assemblageAssemblageAssemblage, på engelska blend, är när vinmakaren blandar olika viner till ett färdigt vin. Det kan vara viner av olika druvsorter, från olika vingårdar, fat eller tankar, eller från olika årgångar. Syftet är att få … och är vanlig i till exempel Bordeaux, där Cabernet Sauvignon och Merlot ofta blandas.

Stilla, mousserande och starkvin

Förutom färg delas vin in efter stil:

• Stilla vin har ingen märkbar kolsyra. Hit hör de flesta röda, vita och rosa viner.
• Mousserande vin innehåller kolsyra, oftast från en andra jäsning.
• Starkvin har förstärkts med druvsprit.
• Söta viner har mycket restsocker, till exempel från druvor som angripits av ädelröta (botrytisBotrytisBotrytis cinerea är en mögelsvamp som angriper vindruvor. Under rätt förhållanden, med fuktiga morgnar och torra, soliga eftermiddagar, ger den ädelröta: druvorna skrumpnar, vatten avdunstar och socker, syra och …).

Var kommer bubblorna ifrån?

När jäst omvandlar socker bildas koldioxid. I stilla vin får gasen försvinna. I mousserande vin fångas den i vinet genom en andra jäsning i ett slutet kärl [2]:

• Traditionell metod: den andra jäsningen sker i flaskan. Vinet lagras sedan på jästfällningen, vilket kan ge toner av bröd och nötter. Metoden används för champagne, cava och crémant. Läs mer under traditionella metoden.
• Tankmetoden (charmatmetoden): den andra jäsningen sker i en stor trycktank. Det är snabbare och bevarar fruktiga aromer. Metoden används oftast för prosecco. Läs mer under charmatmetoden.

Vad är starkvin?

Starkvin görs genom att druvsprit tillsätts vinet, så kallad fortifikationFortifikationFortifikation, eller förstärkning, betyder att man tillsätter alkohol av vinursprung, oftast druvsprit, till vin eller jäsande must. Tillsätts spriten under jäsningen stannar den, och vinet behåller naturligt socker, …. När spriten tillsätts styr sötman [2]:

• Portvin: spriten tillsätts mitt i jäsningen. Den höga alkoholhalten stoppar jästen, och det socker som inte hunnit jäsa blir kvar. Därför är portvin sött.
• Sherry: spriten tillsätts oftast efter att vinet jäst ut. Grundstilarna, som fino, är därför torra. Söta sherryviner sötas i efterhand.

Sammanfattning

• Druvsorten ger vinet många av dess grunddrag, som syra, tanniner och aromer.
• Chardonnay, Sauvignon blanc, Riesling och Pinot gris är gröna. Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot noir, Syrah, Grenache och Tempranillo är blå.
• Mousserande vin får sina bubblor från en andra jäsning, i flaskan (traditionell metod) eller i tank (tankmetoden).
• Starkvin förstärks med druvsprit. Tillsätts spriten under jäsningen blir vinet sött, som portvin.

Källa: Vinlära, ”Lektion 3: Druvor och vinstilar (Vinskolan nivå 1, lektion 3)”, 4 november 2026. https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/druvor-och-stilar/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Lektion 3: Druvor och vinstilar (Vinskolan nivå 1, lektion 3). https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/druvor-och-stilar/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Lektion 3: Druvor och vinstilar (Vinskolan nivå 1, lektion 3). Tillgänglig på: https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/druvor-och-stilar/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026druvorochstilar,
  title = {Lektion 3: Druvor och vinstilar (Vinskolan nivå 1, lektion 3)},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/druvor-och-stilar/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}