Hoppa till innehållet
vinlära

Metod

Traditionella metoden (champagnemetoden)

Även: champagnemetoden, méthode traditionnelle, méthode champenoise, metodo classico, flaskjäsning

Definition

Traditionella metoden, även kallad champagnemetoden, är ett sätt att göra mousserande vin där kolsyran bildas genom en andra jäsning i den flaska vinet säljs i. Ett stilla basvin buteljeras med socker och jäst, jäser i den slutna flaskan och lagras sedan på jästfällningen. Jästen samlas i flaskhalsen, avlägsnas och flaskan toppas med dosage. Metoden används för champagne, cava och crémant.

Redaktör: Eric KurttoSenast granskad 3 min läsningKällor (4)

Snabbfakta

Traditionella metoden

Andra namn
Méthode traditionnelle, metodo classico; ”méthode champenoise” får bara användas för champagne
Kolsyran bildas
Vid andra jäsning i flaskan
Huvudsteg
Basvin, assemblage, tirage, andra jäsning, lagring på jäst, remuage, dégorgement, dosage
Lagring champagne
Minst 15 månader utan årgång, minst 36 månader med årgång
Används för
Champagne, cava, crémant, franciacorta, många mousserande viner världen över
Flaskor med halsen nedåt i ett pupitre av trä för remuage, ett steg i champagnemetoden, i en sval kritkällare
Flaskor med halsen nedåt i ett pupitre av trä för remuage, ett steg i champagnemetoden, i en sval kritkällare. Illustration.
Traditionella metoden för mousserande vinFlödesschema i nio steg för traditionella metoden (méthode traditionnelle) för mousserande vin, till exempel champagne. 1. Basvin: ett torrt, syrligt stilla vin. 2. Assemblage: basviner blandas. 3. Tillsats av jäst och socker (liqueur de tirage) och flaskan försluts. 4. Andra jäsningen sker i flaskan; koldioxiden löses i vinet och ger bubblorna – metodens nyckelsteg. 5. Lagring på jästfällningen (sur lie), minst 12 månader för champagne, ger brödiga och nötiga toner. 6. Remuage: flaskorna vrids och lutas tills fällningen samlats i halsen. 7. Dégorgement: halsen fryses och fällningen skjuts ut. 8. Dosage: liqueur d’expédition avgör sötman, till exempel brut. 9. Korkning med kork och ståltråd (muselet).1BasvinDruvorna pressas varsamt och jäses tillett torrt, syrligt stilla vin.2AssemblageBasviner från olika lägen, druvor ochibland årgångar blandas till husets stil.3Tillsats av jäst och sockerBlandningen liqueur de tirage tillsättsoch flaskan försluts, oftast med kapsyl.4Andra jäsningen i flaskanJästen äter sockret; koldioxiden kan inteförsvinna och löses i vinet – bubblorna.5Lagring på jästfällningDöda jästceller (sur lie) ger brödiga,nötiga toner – champagne minst 12månader.6RemuageFlaskorna vrids och lutas gradvis mothalsen tills fällningen samlats i den.7DégorgementHalsen fryses, kapsylen tas bort ochtrycket skjuter ut den frusna fällningen.8DosageVin och socker (liqueur d’expédition)fyller upp och avgör sötman, t.ex. brut.9KorkningKork, metallplatta och ståltråd (muselet)håller trycket på cirka 5–6 bar.
Traditionella metoden (méthode traditionnelle), som används för champagne, cava och crémant: bubblorna bildas i flaskan.

Steg för steg

1. Basvin. Druvorna skördas tidigt nog för att behålla hög syraSyraSyra i vin är de organiska syror som kommer från druvan eller bildas vid vinmakningen, framför allt vinsyra, äppelsyra och mjölksyra. Syran ger vinet friskhet och livfullhet, får det att vattnas i munnen och …. De pressas varsamt, och saften jäser till ett torrt, ganska lätt stilla vin [3]. I Champagne skiljs den första pressfraktionen, cuvéeCuvéeCuvée är ett franskt ord som kommer av cuve, kar, och betyder ett bestämt parti vin, ofta en blandning av olika druvor, vingårdar eller årgångar. På etiketter används det som namn på ett visst vin i ett sortiment. I …, från den senare, taille.

2. Assemblage. Basviner från olika druvor, byar och ofta årgångar blandas, se assemblage. Champagne utan årgång innehåller i regel reservviner från tidigare år.

3. Tirage. Vinet buteljeras tillsammans med liqueur de tirage, en blandning av vin, socker och jäst, samt ofta ett klarningsmedel. Flaskan försluts, oftast med en kronkapsyl.

4. Andra jäsning (prise de mousse). Jästen omvandlar sockret till alkohol och koldioxid. Eftersom flaskan är sluten löses koldioxiden i vinet och bygger upp ett tryck. Alkoholhalten stiger något.

5. Lagring på jästfällning. När jästen dött bryts den långsamt ner (autolys), vilket ger toner av bröd, brioche och kex och en finare mousseMousse och perlageMousse och perlage är två ord för bubblorna i mousserande vin. Mousse syftar på skummet som bildas när vinet hälls upp och på hur bubblorna känns i munnen, till exempel krämigt eller aggressivt. Perlage beskriver …, se sur lieSur lieSur lie är franska för ”på jästfällningen” och betyder att vinet efter jäsningen får ligga kvar på den döda jäst som sjunkit till botten, i stället för att dras av direkt. Under lagringen bryts jästcellerna ner och …. Enligt reglerna för champagne ska vin utan årgång lagras minst 15 månader och årgångschampagne minst 36 månader innan det får säljas [1].

6. Remuage. Flaskorna vrids och lutas gradvis med halsen nedåt så att jästfällningen samlas vid korken. Förr gjordes det för hand i ställningar (pupitres), i dag oftast i maskiner (gyropalettes).

7. Dégorgement. Flaskhalsen fryses så att jästen fångas i en isplugg. När kapsylen tas bort trycker kolsyran ut pluggen.

8. Dosage och korkning. Flaskan fylls upp med liqueur d’expédition, dosageDosageDosage är den lilla mängd vin, oftast med socker löst i, som tillsätts mousserande vin efter att jästfällningen tagits bort ur flaskan. Blandningen kallas liqueur d’expédition. Mängden socker i dosagen avgör vinets …, som avgör sötmenivån, och försluts med kork och bur.

Sötmenivåer

Mängden socker efter dosagen styr beteckningen på etiketten. Enligt EU:s regler är brut under 12 g/l, extra brut 0–6 g/l och brut nature under 3 g/l utan tillsatt socker [2]. Hela skalan finns under brut.

Varför spelar lagringstiden roll?

Tiden på jästfällningen är en av de viktigaste faktorerna för stilen. Ju längre vinet ligger med den döda jästen, desto mer hinner autolysen ge brödiga, nötiga toner och en krämigare mousse [3]. Många producenter lagrar därför vinet längre än minimikraven. Efter dégorgement utvecklas vinet på ett annat sätt, eftersom jästen är borta och dosagen och lite syre tillförts. Vissa producenter anger därför dégorgementdatum på etiketten.

Vilka viner görs med traditionella metoden?

  • Champagne – metoden är obligatorisk.
  • Cava – Spaniens mousserande vin med ursprungsbeteckning görs också med andra jäsning i flaska. Consejo Regulador anger minsta lagringstider på jästfällning per kategori [4].
  • Crémant – mousserande viner från flera franska regioner, som Bourgogne, Alsace och Loire.
  • Andra – till exempel Franciacorta i Italien och många mousserande viner från England, Sydafrika, Australien och andra länder.

Ordet méthode champenoise är förbehållet champagne inom EU. Andra producenter skriver till exempel méthode traditionnelle eller metodo classico.

Jämförelse med andra metoder

Metod Andra jäsning Typisk stil
Traditionella metoden I flaskan Fin mousse, brödiga toner från jästlagring
Transfermetoden I flaskan, sedan tömd i tank för filtrering Liknande, men enklare hantering
Charmatmetoden I trycktank Fruktig, blommig, t.ex. prosecco
Ancestral metod Ingen andra jäsning; vinet buteljeras innan första jäsningen är klar Ofta lätt grumlig, t.ex. pet-nat

Traditionella metoden är arbetskrävande och binder kapital under lång lagring, vilket är en av anledningarna till att vin gjort så ofta är dyrare än tankjäst vin.

Vanliga frågor

Hur görs champagne?

Ett stilla basvin buteljeras med socker och jäst och jäser en andra gång i den slutna flaskan. Vinet lagras på jästfällningen, jästen samlas i flaskhalsen och tas bort, och flaskan toppas med dosage innan den korkas.

Vad är dosage?

Dosage är den lilla mängd vin med socker som tillsätts efter att jästen tagits bort. Den avgör om vinet blir brut nature, brut eller sötare.

Vad är skillnaden mot charmatmetoden?

Vid traditionella metoden sker den andra jäsningen i varje flaska, vid charmatmetoden i en stor trycktank. Flaskjäsning med lång jästlagring ger ofta mer brödiga toner, tankjäsning mer fruktig friskhet.

Källor

  1. [1]The Champagne Appellation (faktablad). Comité Champagne. Hämtad .
  2. [2]Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33, bilaga III. EUR-Lex, Europeiska unionen. Hämtad .
  3. [3]The Oxford Companion to Wine, uppslagsord ”sparkling wine-making” och ”traditional method”. Oxford University Press. Jancis Robinson och Julia Harding (red.), 5:e upplagan, 2023.
  4. [4]Labelling – Cava categories and marchamo. Consejo Regulador de la DO Cava. Hämtad .

Hittar du ett fel? Rapportera det – vi rättar öppet.

Relaterat

Källa: Vinlära, ”Traditionella metoden (champagnemetoden)”, 4 november 2026. https://vinlara.se/framstallning/traditionella-metoden/
Vinlära (vinlara.se). (2026). Traditionella metoden (champagnemetoden). https://vinlara.se/framstallning/traditionella-metoden/
Vinlära (vinlara.se) (2026) Traditionella metoden (champagnemetoden). Tillgänglig på: https://vinlara.se/framstallning/traditionella-metoden/ (Hämtad: 4 november 2026).
@misc{vinlara2026traditionellametoden,
  title = {Traditionella metoden (champagnemetoden)},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/framstallning/traditionella-metoden/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}