Cava

Cava betyder källare på katalanska, och namnet syftar på de svala källare där flaskorna lagras medan vinet utvecklar sin mousse. Till skillnad från de flesta spanska ursprungsbeteckningar är DO Cava inte knuten till en enda sammanhängande region. Den omfattar kommuner i flera delar av Spanien, men tyngdpunkten ligger i Penedès i Katalonien, med orten Sant Sadurní d’Anoia som centrum. Läs mer om systemet under DO och DOCa.

Hur görs cava?

Cava görs med traditionella metoden, samma princip som för champagne. Consejo Regulador, som kontrollerar beteckningen, påpekar att korken på en cava bär en fyruddig stjärna som visar att den andra jäsningen skett i samma flaska [1].

1. Basvin. Druvorna pressas och musten jäser till ett torrt, stilla vin.
2. Blandning. Viner från olika druvor och lägen blandas till en cuvée.
3. Tirage. Socker och jäst tillsätts och flaskan försluts.
4. Andra jäsning och lagring. Jäsningen i flaskan bildar koldioxid. Vinet ligger sedan kvar på den döda jästen, som ger toner av bröd och nötter.
5. Remuage, degorgering och dosage. Fällningen samlas i flaskhalsen och tas bort, och sötman justeras med en liten mängd sockerlösning innan flaskan korkas.

Druvor i cava

Enligt Consejo Regulador är följande druvor godkända [2]:

• Gröna: Macabeo (Viura), Xarel·lo, Parellada och Chardonnay.
• Blå: Garnacha, Trepat, Pinot Noir och Monastrell.
• Subirat Parent (Malvasía), som allt oftare används till söt cava.

Macabeo bidrar med frukt och mjukhet, Xarel·lo med kropp och syra och Parellada med fräschör och blommighet. Rosé görs med de blå sorterna.

Lagringskategorier

Consejo Regulador delar in cava efter minsta lagringstid på jästfällningen. Kategorin visas med ett kontrollmärke, marchamo, på flaskan [1]:

Paraje Calificado är cava från ett särskilt avgränsat läge med egna, strängare krav. För Reserva och äldre kategorier är årgångsangivelse obligatorisk, och årgången ska gälla minst 85 procent av druvorna [1].

Sötmanivåer: brut, brut nature och de andra

Cava finns i sju sötmanivåer: brut nature, extra brut, brut, extra seco, seco, semiseco och dulce [1]. Gränserna är desamma som för allt mousserande vin i EU [3]:

Brut och brut nature är de vanligaste. Ju längre lagring, desto vanligare är det med lite eller ingen dosage, eftersom vinet då har fått mer smak från jästen.

Cava rosé

Rosé cava görs med blå druvor, till exempel Garnacha, Trepat, Pinot Noir eller Monastrell [2]. Färgen kommer oftast från kort kontakt med skalen innan basvinet jäser. I övrigt gäller samma metod och samma lagringskategorier som för vit cava.

Cava jämfört med champagne och prosecco

Cava och champagne har samma metod men olika druvor, klimat och minsta lagringstid: champagne utan årgång ska lagras minst 15 månader, cava de Guarda minst nio. Prosecco görs oftast med andra jäsning i tank och är därför fruktigare och mindre präglat av jästen. En jämförelse av metoderna finns under mousserande vin.

Källa: Vinlära, ”Cava”, 4 november 2026. https://vinlara.se/vinstilar/cava/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Cava. https://vinlara.se/vinstilar/cava/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Cava. Tillgänglig på: https://vinlara.se/vinstilar/cava/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026cava,
  title = {Cava},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/vinstilar/cava/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}