Mousserande vin

Mousserande vin kallas också bubbel, och på andra språk bland annat vin mousseux, spumante, espumoso och Sekt. Det kan vara vitt, rosé eller rött, torrt eller sött. Det som skiljer stilarna åt är framför allt hur kolsyran har kommit in i vinet, hur länge vinet har legat på jästen och hur mycket socker som tillsätts på slutet.

Hur mycket tryck har mousserande vin?

EU:s gemensamma marknadsordning, förordning (EU) nr 1308/2013, delar in vin med kolsyra i flera kategorier i bilaga VII [1]:

• Mousserande vin: minst 3 bars övertryck vid 20 °C, där kolsyran kommer från jäsning.
• Kvalitetsmousserande vin: minst 3,5 bars övertryck och strängare krav, bland annat på jäsningstid.
• Pärlande vin (vin pétillant, frizzante): 1–2,5 bars övertryck.
• Mousserande vin med tillsatt koldioxid: kolsyran har helt eller delvis tillsatts; det ska framgå av etiketten.

Metoderna för att göra mousserande vin

Flaskjäsning med lång lagring på jästfällningen ger toner av bröd, brioche och nötter och en fin mousse. Tankmetoden bevarar druvans frukt och blommighet. Valet av metod beror på stilen man vill ha, inte bara på kvalitet.

Sötmanivåer: brut, extra dry och doux

Sötman anges med beteckningar som är gemensamma för hela EU, enligt bilaga III till delegerade förordning (EU) 2019/33 [2]:

Förordningen tillåter en avvikelse på högst 3 g/l från angiven nivå [2]. Sötman justeras vanligen med dosageDosageDosage är den lilla mängd vin, oftast med socker löst i, som tillsätts mousserande vin efter att jästfällningen tagits bort ur flaskan. Blandningen kallas liqueur d’expédition. Mängden socker i dosagen avgör vinets … efter degorgeringen. Observera att extra dry och dry är sötare än brut.

Spumante, sekt och mousserande vin från olika länder

• Frankrike: champagne, crémant och vin mousseux.
• Italien: spumanteSpumante och frizzanteSpumante är italienska för mousserande vin, ett vin med kraftig mousse och minst 3 bars övertryck i flaskan. Frizzante betyder pärlande vin, med lägre tryck på 1–2,5 bar och en mildare mousse. Gränserna följer EU:s … är det allmänna ordet för mousserande vin. Prosecco och Asti görs i tank, medan Franciacorta och Trento görs med flaskjäsning.
• Spanien: cava är det kända mousserande vinet, gjort med flaskjäsning.
• Tyskland och Österrike: SektSektSekt är den tyska och österrikiska benämningen på kvalitetsmousserande vin, alltså mousserande vin med minst 3,5 bars övertryck enligt EU:s regler. Ordet säger inget om var druvorna kommer ifrån. Står det Deutscher … görs med både tank- och flaskjäsning.
• Rött mousserande vin: det mest kända exemplet är italienskt Lambrusco, se Lambrusco. Det finns också röd mousserande Shiraz från Australien.

Kolsyra och mousse

Bubblornas finhet och varaktighet kallas mousseMousse och perlageMousse och perlage är två ord för bubblorna i mousserande vin. Mousse syftar på skummet som bildas när vinet hälls upp och på hur bubblorna känns i munnen, till exempel krämigt eller aggressivt. Perlage beskriver …. Den påverkas av trycket, temperaturen och hur länge vinet legat på jästen. När flaskan öppnas sjunker trycket och koldioxiden frigörs som bubblor. Kallt vin håller kolsyran bättre än varmt vin.

Källa: Vinlära, ”Mousserande vin”, 4 november 2026. https://vinlara.se/vinstilar/mousserande-vin/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Mousserande vin. https://vinlara.se/vinstilar/mousserande-vin/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Mousserande vin. Tillgänglig på: https://vinlara.se/vinstilar/mousserande-vin/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026mousserandevin,
  title = {Mousserande vin},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/vinstilar/mousserande-vin/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}