Prosecco

Prosecco är ett ortsnamn innan det är ett vinnamn: byn Prosecco ligger nära Trieste. Sedan 2009 är Prosecco en skyddad ursprungsbeteckning (DOC) och druvan som tidigare själv kallades prosecco heter i stället Glera. Det gör att namnet bara får användas för vin från det avgränsade området, inte för en druvsort som kan odlas var som helst [1].

DOC och DOCG: tre beteckningar

Prosecco finns på två nivåer i det italienska systemet för DOC och DOCG:

• Prosecco DOC är den största beteckningen. Enligt konsortiets produktionsregler ingår nio provinser: Treviso, Venezia, Vicenza, Padova och Belluno i Veneto samt Gorizia, Pordenone, Trieste och Udine i Friuli-Venezia Giulia [1]. Inom DOC finns underbeteckningarna Prosecco Treviso och Prosecco Trieste.
• Conegliano Valdobbiadene Prosecco Superiore DOCG omfattar de branta kullarna mellan städerna Conegliano och Valdobbiadene i provinsen Treviso [2]. Här finns lägesbeteckningen Rive (enskilda byar eller sluttningar) och den lilla delzonen Superiore di Cartizze.
• Asolo Prosecco DOCG (även Colli Asolani) är ett mindre kullområde väster om floden Piave.

DOCG är den högsta nivån i den italienska klassningen, men den säger något om ursprung och regler, inte om hur ett enskilt vin smakar.

Druvor

Minst 85 procent ska vara Glera, en grön druva med neutral till blommig, päronfruktig karaktär och god syra. Resten, högst 15 procent, får enligt DOC-reglerna vara de lokala sorterna Verdiso, Bianchetta Trevigiana, Perera och Glera Lunga eller Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Grigio och Pinot Nero (vinifierad som vitt vin) [1].

Hur görs prosecco?

Det mesta prosecco görs med charmatmetoden, som i Italien ofta kallas Martinottimetoden efter Federico Martinotti som utvecklade den i slutet av 1800-talet [1].

1. Ett stilla basvin görs av Glera.
2. Basvinet förs över till en trycktålig ståltank (autoklav) och socker och jäst tillsätts.
3. Den andra jäsningen sker i tanken. Koldioxiden stannar kvar i vinet eftersom tanken är sluten.
4. Vinet kyls, filtreras under tryck och tappas på flaska med eventuell sötning.

Metoden är snabbare än flaskjäsning och kontakten med jästfällningen är kortare. Det bevarar druvans fruktiga och blommiga dofter, och vinet är oftast tänkt att drickas ungt. Jämför med traditionella metoden som används för champagne och cava. Det finns också prosecco som jäser en andra gång i flaskan utan att jästen tas bort, så kallad col fondo eller sui lieviti; stilen liknar pet-nat.

Spumante, frizzante och stilla

• Spumante: fullt mousserande, den vanligaste typen. Se också spumanteSpumante och frizzanteSpumante är italienska för mousserande vin, ett vin med kraftig mousse och minst 3 bars övertryck i flaskan. Frizzante betyder pärlande vin, med lägre tryck på 1–2,5 bar och en mildare mousse. Gränserna följer EU:s ….
• Frizzante: lätt pärlande, med lägre tryck.
• Tranquillo: stilla vin, sällsynt utanför området.

Sötmanivåer

Prosecco spumante får enligt DOC-reglerna göras som brut nature, extra brut, brut, extra dry, dry och demi-sec [1]. Gränserna för varje nivå är gemensamma för hela EU [3]:

Det är lätt att missförstå: extra dry är sötare än brut, och dry är sötare än båda. Extra dry har länge varit en typisk stil för prosecco.

Prosecco rosé

Rosé godkändes inom Prosecco DOC 2020. Enligt reglerna ska vinet bestå av 85–90 procent Glera och 10–15 procent Pinot Nero som vinifierats som rött vin, den andra jäsningen ska pågå minst 60 dagar och årgången ska anges med ordet millesimato [1]. Rosé görs bara som spumante, i sötmanivåerna brut nature till extra dry.

Prosecco jämfört med champagne och cava

Den största skillnaden är metoden. Champagne och cava jäser en andra gång i flaskan och lagras på jästfällningen i månader eller år, vilket ger toner av bröd och nötter. Prosecco jäser oftast i tank och lagras kort, vilket ger en lättare stil där druvans frukt dominerar. Se champagne och översikten över mousserande vin.

Källa: Vinlära, ”Prosecco”, 4 november 2026. https://vinlara.se/vinstilar/prosecco/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Prosecco. https://vinlara.se/vinstilar/prosecco/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Prosecco. Tillgänglig på: https://vinlara.se/vinstilar/prosecco/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026prosecco,
  title = {Prosecco},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/vinstilar/prosecco/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}