Glera

Ursprung och historia

Glera har odlats länge i nordöstra Italien. Druvan hette tidigare Prosecco, efter byn Prosecco nära Trieste.[3] När Prosecco 2009 blev en skyddad ursprungsbeteckning för ett större område i Veneto och Friuli-Venezia Giulia bytte druvan officiellt namn till Glera. Syftet var att namnet Prosecco bara skulle få användas för vin från det avgränsade området, och inte för vin på druvan som odlas någon annanstans.[4]

Glera är egentligen ett namn som omfattar flera närstående typer. Den vanligaste är Glera (tidigare Prosecco tondo), medan Glera lunga är en separat, långklasig form.[3]

Så smakar vinet

Glera är en ganska neutral men lätt aromatisk druva. Vinerna är lätta med frisk syraSyraSyra i vin är de organiska syror som kommer från druvan eller bildas vid vinmakningen, framför allt vinsyra, äppelsyra och mjölksyra. Syran ger vinet friskhet och livfullhet, får det att vattnas i munnen och … och toner av päron, gröna äpplen, melon och vita blommor som akacia.[3] Eftersom de mousserande vinerna görs i tank och inte lagras länge på jästfällning, är det druvans fruktiga, blommiga karaktär som står i centrum. Vinerna är gjorda för att drickas unga.[4]

Odling och klimat

Glera är en kraftigt växande druva som ger stora skördar. Den mognar ganska sent och föredrar ett milt, fuktigt klimat. Den bästa kvaliteten kommer från branta kullar, särskilt mellan Conegliano och Valdobbiadene i provinsen Treviso.[4] På slätterna ger höga skördar lättare och enklare viner.

Viktiga områden

Källa för tabellen: The Oxford Companion to Wine.[4] Glera odlas också i liten skala i grannländerna Slovenien och Kroatien.[3]

Vinstilar

Enligt konsortiet för Prosecco DOC är Glera den traditionella druvan i prosecco. Andra druvor får användas upp till 15 procent totalt, bland annat Verdiso, Bianchetta Trevigiana, Perera, Glera lunga, Chardonnay, Pinot bianco, Pinot grigio och Pinot nero vinifierad som vitt vin.[1] Prosecco görs i tre stilar:[2]

• Spumante: fullt mousserande, se prosecco och spumanteSpumante och frizzanteSpumante är italienska för mousserande vin, ett vin med kraftig mousse och minst 3 bars övertryck i flaskan. Frizzante betyder pärlande vin, med lägre tryck på 1–2,5 bar och en mildare mousse. Gränserna följer EU:s ….
• Frizzante: lätt pärlande.
• Tranquillo: stilla vin.

Den andra jäsningen för spumante och frizzante görs enligt Martinotti-metoden, i stora trycktankar (autoclave), och varar minst 30 dagar. Se charmatmetodenCharmatmetodenCharmatmetoden, även kallad tankmetoden eller Martinottimetoden, är ett sätt att göra mousserande vin där den andra jäsningen sker i en stor, sluten trycktank i stället för i flaskan. När jäsningen är klar filtreras ….[2] Prosecco Rosé görs genom att Glera blandas med 10–15 procent rött vin av Pinot nero, och den mousserande processen ska då vara minst 60 dagar.[2]

Det finns också en äldre, traditionell stil där vinet jäser en andra gång i flaskan och jästfällningen får ligga kvar, så att vinet blir lätt grumligt. Den kallas ofta col fondo (med botten) och påminner om pet-nat.[4] Sötman i mousserande prosecco anges med samma termer som för annat mousserande vin, från brut nature till dry.

Mat till Glera

Lätta, mousserande viner på Glera passar som aperitif och till lätta smårätter, skaldjur, friterad mat och milda ostar. Torrare varianter som brutBrutBrut är en beteckning för sötma i mousserande vin och betyder att vinet är torrt. Enligt EU:s regler får ett mousserande vin kallas brut om det innehåller mindre än 12 gram socker per liter. Ännu torrare är extra … fungerar bättre till mat än de lite sötare extra dry och dry.

Liknande druvor

• Muscat: grunden för söt, lätt mousserande Moscato d’Asti, mer aromatisk än Glera.
• Chardonnay: huvuddruva i champagne och många andra mousserande viner.
• Pinot blanc: neutral druva som också används i mousserande viner.
• Trebbiano: neutral, frisk italiensk druva med höga skördar.

Källa: Vinlära, ”Glera”, 4 november 2026. https://vinlara.se/druvor/glera/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Glera. https://vinlara.se/druvor/glera/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Glera. Tillgänglig på: https://vinlara.se/druvor/glera/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026glera,
  title = {Glera},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/druvor/glera/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}