Chardonnay

Ursprung och historia

Chardonnay kommer från Bourgogne. DNA-analyser har visat att den är en naturlig korsning mellan Pinot och den gamla sorten Gouais blanc.[1][2] Samma föräldrapar har gett flera andra sorter, bland annat Gamay och Aligoté.[3]

I dag är Chardonnay en av de vanligaste druvorna för torra vita viner. Systembolaget förklarar spridningen med att den är lätt att odla, anpassar sig till olika klimat och fungerar bra med ekfat.[1]

Så smakar vinet

Chardonnay har en ganska neutral egen arom, så vinets stil styrs mycket av klimat och vinmakning:[1]

• Svalt klimat, utan ek: grönt äpple, citrus och mineral, med frisk syraSyraSyra i vin är de organiska syror som kommer från druvan eller bildas vid vinmakningen, framför allt vinsyra, äppelsyra och mjölksyra. Syran ger vinet friskhet och livfullhet, får det att vattnas i munnen och ….
• Måttligt klimat: persika, melon och gula äpplen.
• Varmt klimat: tropisk frukt som ananas och mango, mer fyllighet och högre alkohol.

Jäsning och lagring på ekfatEkfatslagringEkfatslagring innebär att vin jäser eller mognar i fat av ek. Fatet påverkar vinet på två sätt: träet avger aromer som vanilj, kokos, kryddor och rostade toner samt tanniner, och små mängder syre tränger in genom … kan ge rostade, kryddiga och nötiga toner. Vid malolaktisk jäsningMalolaktisk jäsningMalolaktisk jäsning är en process där mjölksyrabakterier, oftast Oenococcus oeni, omvandlar vinets skarpa äppelsyra till mjukare mjölksyra och koldioxid. Syran upplevs då lägre och vinet rundare. Processen sker … omvandlas äppelsyra till mjukare mjölksyra, vilket kan ge smöriga toner.[1] Lagring på jästfällningen, sur lieSur lieSur lie är franska för ”på jästfällningen” och betyder att vinet efter jäsningen får ligga kvar på den döda jäst som sjunkit till botten, i stället för att dras av direkt. Under lagringen bryts jästcellerna ner och …, ger mer textur.

Odling och klimat

Chardonnay knoppar och mognar relativt tidigt. Den tidiga knoppningen gör den känslig för vårfrost, och mot slutet av mognaden kan gråröta bli ett problem.[1] Druvan klarar både svalt och varmt klimat, men i länder som USA, Chile, Nya Zeeland och Australien kommer de mest ansedda vinerna enligt Systembolaget från de svalare distrikten.[1]

Chablis eller Meursault: två stilar från samma druva

I Chablis, längst norrut i Bourgogne, ger det svala klimatet mycket friska viner med toner av omogna äpplen, citrus och mineral, ofta utan ekfat. Längre söderut i Côte de Beaune, i byar som Meursault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet, är jäsning och lagring på ekfat mer regel än undantag, och vinerna blir fylligare med rostade fataromer.[1] Bourgognes vita viner klassas efter läge, från regionala viner till byviner, premier cru och grand cruGrand cruGrand cru, franska för ”stor växt”, är en klassning av vingårdar eller vinproducenter som anses ge de bästa vinerna i ett område. Vad termen betyder beror på regionen. I Bourgogne, Alsace och Champagne avser grand ….[4]

Viktiga regioner

Vinstilar

Nästan all Chardonnay görs som torrt vitt vin, med eller utan ek. Druvan är också en av de tre huvuddruvorna i champagne, och en champagne gjord enbart på gröna druvor kallas blanc de blancsBlanc de blancsBlanc de blancs är franska för ”vitt av vita” och betyder ett vitt vin gjort enbart av gröna druvor. Begreppet används framför allt för mousserande vin. I Champagne är blanc de blancs nästan alltid gjord på …. Den används även i andra mousserande viner som crémant.

Mat till Chardonnay

Fylliga, smakrika viner passar enligt Systembolaget till grillad fisk, kötträtter och ost, medan friskare och fruktigare viner passar till fisk och skaldjur.[1] En fatlagrad Chardonnay klarar krämiga såser, hummer och kyckling. En Chablis passar till ostron och enkel fisk.

Liknande druvor

• Pinot blanc: mild, neutral och ofta förväxlad med Chardonnay i vingården.
• Viognier: också fyllig och mjuk i syran, men mer blommig och aromatisk.
• Sémillon: fyllig och vaxig, får ofta liknande toner av ek och lagring.
• Chenin blanc: mångsidig grön druva som också tas väl om hand av ekfat.

Källa: Vinlära, ”Chardonnay”, 4 november 2026. https://vinlara.se/druvor/chardonnay/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Chardonnay. https://vinlara.se/druvor/chardonnay/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Chardonnay. Tillgänglig på: https://vinlara.se/druvor/chardonnay/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026chardonnay,
  title = {Chardonnay},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/druvor/chardonnay/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}