Källor och litteratur

Listan är en kommenterad källförteckning. Den visar var våra uppgifter kommer ifrån och vad varje källa har för styrkor och begränsningar. Hur vi rangordnar källor beskriver vi på Så arbetar vi, och vad du får göra med data från respektive källa står på Licens och återanvändning.

Statistik om vin i Sverige

Systembolaget, försäljningsstatistik Systembolagets artikellistor med försäljning per artikel och år är grunden för våra dataset om vinförsäljning, ursprungsländer, ekologiskt vin och förpackningar. Siffrorna gäller bara försäljning i Systembolagets butiker och e-handel, inte restauranger eller resandeinförsel.

CAN, Alkoholkonsumtionen i Sverige Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning uppskattar den totala alkoholkonsumtionen, både registrerad och oregistrerad, utifrån en årlig enkätundersökning. CAN redovisar själv att alkoholdelen av undersökningen finansieras av Systembolaget, och det anger även vi i våra metodbeskrivningar.

SCB Statistiska centralbyrån är källa för befolkningstal och annan officiell statistik som behövs för att räkna per invånare. Data i SCB:s statistikdatabas är öppna.

Jordbruksverket Ansvarig myndighet för EU:s regler om vinodling i Sverige. Jordbruksverket tar emot anmälningar om vinodling, men vi har inte hittat någon publicerad officiell statistik över antalet svenska vingårdar eller deras areal.

Hälsa och folkhälsa

Folkhälsomyndigheten Vår främsta källa om alkohol och hälsa i Sverige, både för forskningsläget och för statistik om alkoholvanor.

1177 Regionernas gemensamma tjänst för hälsoinformation. Vi hänvisar hit för frågor om den egna hälsan och använder 1177:s beskrivningar av till exempel riskbruk.

Socialstyrelsen och Livsmedelsverket Socialstyrelsens nationella riktlinjer används för definitioner som standardglas och riskbruk. Livsmedelsverket står för kostråd och regler om livsmedel.

WHO och IARC Världshälsoorganisationen och dess cancerforskningsorgan IARC är våra internationella källor om alkohol och hälsa. IARC klassar alkoholdrycker som cancerframkallande för människor (grupp 1).

Alkoholhjälpen Inte en källa i egentlig mening, utan det stöd vi hänvisar till på alla sidor om hälsa. Alkoholhjälpen erbjuder anonymt och kostnadsfritt stöd för vuxna och för anhöriga.

Klimat och odling

SMHI, öppna data Dygnsmedeltemperaturer från SMHI:s väderstationer är grunden för vårt dataset om växtsäsongen. Graddagarna räknar vi själva. SMHI publicerar inga graddagar för vinodling, och det är därför vår beräkning, inte SMHI:s.

VIVC, Vitis International Variety Catalogue En katalog över druvsorter med namn, synonymer och härstamning, som drivs av det tyska forskningsinstitutet Julius Kühn-Institut. Vi använder den för att kontrollera druvnamn.

Internationell statistik

FAOSTAT FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO publicerar statistik om produktion och handel med druvor och vin för nästan alla länder. FAOSTAT är grunden för våra dataset om vinproduktion, vinkonsumtion och vinexport i världen. FAO anger vin i ton, inte i hektoliter.

Eurostat EU:s statistikmyndighet. Vi använder Eurostats statistik över arealen med druvor för vinframställning i EU:s medlemsländer.

OIV, Internationella organisationen för vin och vinodling OIV är den mest citerade källan om vinproduktion, vinkonsumtion och handel i världen och publicerar bland annat en årlig rapport om världens vinsektor. Vi citerar enstaka OIV-siffror i text med källa, men publicerar inga dataset eller diagram byggda på OIV:s data. OIV:s användarvillkor tillåter bara personligt, icke-kommersiellt bruk och förbjuder vidarespridning och bearbetningar utan skriftligt tillstånd. Våra världsdataset bygger därför på FAOSTAT och Eurostat, vars villkor tillåter det.

Lagar och regler

EUR-Lex EU:s rättsdatabas. Här finns förordningarna som styr vin i hela EU, bland annat definitionerna av vin, systemet med skyddade ursprungsbeteckningar och reglerna för märkning och tillåtna framställningsmetoder.

eAmbrosia EU-kommissionens register över skyddade geografiska beteckningar, med alla registrerade ursprungsbeteckningar för vin och deras produktspecifikationer.

Riksdagen, Svensk författningssamling Källa för alkohollagen och andra svenska författningar.

INAO Institut national de l’origine et de la qualité ansvarar för Frankrikes ursprungsbeteckningar (AOC/AOP). Hos INAO finns regelverken för varje beteckning, med tillåtna druvor, gränser och krav på odling och framställning.

Andra nationella vinorgan För andra länder använder vi motsvarande myndigheter och organ, till exempel jordbruksministerierna i Italien och Spanien och de regionala kontrollorganen för ursprungsbeteckningar. Vi anger dem som källa på de sidor där vi använder dem. Organ vars uppgift främst är marknadsföring använder vi som bakgrund och kontrollerar mot officiella uppgifter.

Standardverk

Julia Harding och Jancis Robinson (red.), The Oxford Companion to Wine, 5:e upplagan, Oxford University Press, 2023. Det mest heltäckande uppslagsverket om vin på engelska. Vi använder det för begrepp, regioner och vinets historia.

Jancis Robinson, Julia Harding och José Vouillamoz, Wine Grapes: A Complete Guide to 1,368 Vine Varieties, including their Origins and Flavours, Allen Lane/Ecco, 2012. Referensverket för druvsorter, med ursprung, synonymer och släktskap utifrån DNA-analyser.

Hugh Johnson och Jancis Robinson, The World Atlas of Wine, 8:e upplagan, Mitchell Beazley, 2019. Kartor och beskrivningar av vinregioner, deras läge, klimat och jordar.

Ronald S. Jackson, Wine Science: Principles and Applications, 5:e upplagan, Academic Press, 2020. En lärobok i vinvetenskap, från odling och framställning till sensorisk analys.

Pascal Ribéreau-Gayon, Denis Dubourdieu, Bernard Donèche och Aline Lonvaud (del 2 även Yves Glories och Alain Maujean), Handbook of Enology, 2 band, 3:e upplagan, Wiley, 2021. Standardverket om vinframställningens mikrobiologi och kemi, bland annat jäsning, svavel och stabilisering. Översatt från den franska utgåvan.

Markus Keller, The Science of Grapevines, 3:e upplagan, Academic Press, 2020. Om vinrankans fysiologi och hur klimat och odling påverkar druvorna.

Jamie Goode, The Science of Wine: From Vine to Glass, 3:e upplagan, University of California Press, 2021. En lättillgänglig genomgång av vinvetenskap, användbar för faktakollen.

Andrew L. Waterhouse, Gavin L. Sacks och David W. Jeffery, Understanding Wine Chemistry, Wiley, 2016. Vinets kemi, till exempel tanniner, syror och svavel.

Vi har ännu inte listat någon svensk lärobok. Det gör vi när vi har kontrollerat vilka titlar som används i undervisningen och har fullständiga uppgifter om dem.

Forskning

Vetenskapliga artiklar anges på de sidor där de används, med tidskrift, år och DOI. För vinodling och vinframställning är American Journal of Enology and Viticulture, OENO One och Australian Journal of Grape and Wine Research viktiga tidskrifter.