Lektion 2: Så görs vin

Vinrankans år

Vinet börjar i vingården. Vinrankan följer en årscykel, och det som händer under växtsäsongen avgör vilka druvor vinmakaren får att arbeta med [2]:

1. Vinter: rankan vilar och beskärs.
2. Knoppsprickning på våren: nya skott växer ut.
3. Blomning: blommorna pollineras och blir små gröna bär.
4. Véraison: bären mjuknar, sockret ökar och blå druvor får färg.
5. Skörd: när balansen mellan socker, syra och mognad är den önskade.

Under mognaden stiger sockerhalten och syran sjunker. Ju mer socker, desto mer alkohol kan vinet få. Skördetidpunkten är därför ett av de viktigaste besluten under året. Mer om odlingen finns under vinodling.

Så görs vitt vin

Vitt vin görs oftast av gröna druvor. Målet är att få fram så klar saft som möjligt, med lite färg och tannin från skalen [3]:

• Pressning: druvorna pressas strax efter skörden och saften skiljs från skal och kärnor.
• Sedimentering: grumliga partiklar får sjunka till botten.
• Jäsning: saften jäser, ofta svalt i ståltank för att bevara fruktiga aromer. En del viner jäser på ekfat.
• Lagring: kort i tank för friska viner, längre och ibland på fat eller på jästfällningen (sur lieSur lieSur lie är franska för ”på jästfällningen” och betyder att vinet efter jäsningen får ligga kvar på den döda jäst som sjunkit till botten, i stället för att dras av direkt. Under lagringen bryts jästcellerna ner och …) för fylligare stilar.
• Klarning och buteljering.

Så görs rött vin

Rött vin görs av blå druvor. Här får skalen vara med under jäsningen [3]:

• Avstjälkning och krossning: stjälkarna tas oftast bort och bären krossas lätt.
• Jäsning med skal: under macerationenMacerationMaceration är den del av vinmakningen då druvornas skal, och ibland kärnor och stjälkar, får ligga i saften eller det jäsande vinet. Under tiden dras färgämnen, tanniner och aromämnen ut ur skalen. Det är … löses färg, tanninerTanninerTanniner, ofta kallade garvsyra, är fenoliska ämnen som framför allt kommer från druvans skal, kärnor och stjälkar och till viss del från ekfat. De binder till proteiner i saliven och ger en torr, sträv känsla i … och aromer ut. Skalen flyter upp och bildar en “hatt” som pressas ner eller överspolas med vin för att extraktionen ska fungera.
• Pressning: när vinmakaren är nöjd skiljs vinet från skalen.
• Malolaktisk jäsningMalolaktisk jäsningMalolaktisk jäsning är en process där mjölksyrabakterier, oftast Oenococcus oeni, omvandlar vinets skarpa äppelsyra till mjukare mjölksyra och koldioxid. Syran upplevs då lägre och vinet rundare. Processen sker …: bakterier omvandlar den skarpa äppelsyran till mjukare mjölksyra. Det sker i de flesta röda viner.
• Lagring i tank eller på ekfat, och sedan buteljering.

Skillnaden mellan rött och vitt sitter alltså inte bara i druvans färg, utan i när skalen tas bort. Ju längre skalkontakt, desto mer färg och strävhet.

Så görs rosévin

Rosévin görs av blå druvor. Enligt Systembolaget är det vanligaste sättet att låta musten ha kort kontakt med skalen, några timmar upp till något dygn, innan saften skiljs av och jäser vidare som ett vitt vin [1]. Ett annat sätt är att pressa druvorna direkt och varsamt, vilket ger en mycket ljus färg.

En vanlig missuppfattning är att rosé görs genom att blanda rött och vitt vin. Systembolaget skriver att det bara sker i undantagsfall och normalt inte är tillåtet inom EU [1]. Ett känt undantag är rosé-champagne.

Ståltank eller ekfat?

Valet av kärl för jäsning och lagring påverkar stilen tydligt [2]:

Hur länge vinet lagras varierar från några månader till flera år. De flesta viner buteljeras ganska snart och är gjorda för att drickas unga. Läs mer under ekfatslagring.

Tillsatser och klarning

Det vanligaste tillägget i vinframställning är svavel, som skyddar mot oxidation och oönskade mikroorganismer. Vin som innehåller sulfiterSulfiterSulfiter är svaveldioxid (SO2) och salter av den, som används i vinmakning för att skydda vinet mot oxidation och oönskade mikroorganismer. Små mängder bildas också naturligt av jästen under jäsningen. Inom EU måste … ska märkas med det, eftersom sulfiter räknas som allergen. Läs mer i faktakollen Sulfiter i vin.

Före buteljeringen klaras vinet ofta, alltså renas från grumlighet, genom att partiklar får sjunka, filtreras bort eller binds av ett klarningsmedel [3].

Vill du gå djupare finns en längre genomgång under Så görs vin i sektionen Framställning. Mousserande vin och starkvin kommer i lektion 3.

Sammanfattning

• Vinrankans år går från vila och knoppsprickning via blomning och véraison till skörd.
• Vitt vin pressas före jäsningen, så saften får lite färg och tannin.
• Rött vin jäser med skalen, och då löses färg, tanniner och aromer ut.
• Rosévin görs oftast av blå druvor med kort skalkontakt, inte genom att blanda rött och vitt.
• Svavel är den vanligaste tillsatsen och ska anges som “innehåller sulfiter”.

Källa: Vinlära, ”Lektion 2: Så görs vin (Vinskolan nivå 1, lektion 2)”, 4 november 2026. https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/sa-gors-vin/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Lektion 2: Så görs vin (Vinskolan nivå 1, lektion 2). https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/sa-gors-vin/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Lektion 2: Så görs vin (Vinskolan nivå 1, lektion 2). Tillgänglig på: https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/sa-gors-vin/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026sagorsvin,
  title = {Lektion 2: Så görs vin (Vinskolan nivå 1, lektion 2)},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/vinskolan/niva-1/sa-gors-vin/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}