Hoppa till innehållet
vinlära

Druva

Cabernet sauvignon

Även: Cabernet

Definition

Cabernet sauvignon är en blå druvsort från Bordeaux i Frankrike och en av världens mest odlade druvor. Den ger djupt färgade röda viner med hög halt av tanniner, frisk syra och doft av svarta vinbär, cederträ, tobak och ibland grön paprika. Druvan är en naturlig korsning mellan Cabernet franc och Sauvignon blanc.

Redaktör: Eric KurttoSenast granskad 3 min läsningKällor (4)

Snabbfakta

Cabernet sauvignon

Ursprung
Frankrike, Bordeaux
Föräldrar
Cabernet franc × Sauvignon blanc (DNA-belagt)
Färg
Blå druva med små bär och tjockt skal
Klimat
Måttligt varmt till varmt; sen knoppning och sen mognad
Viktiga regioner
Bordeaux (Médoc, Pessac-Léognan), Napa Valley, Chile, Australien, Toscana
Vinstilar
Fylliga, lagringsdugliga röda viner, sortrena eller i Bordeauxblend
Typiska aromer
Svarta vinbär, Björnbär, Cederträ, Tobak, Grön paprika, Mint, Grafit

Typisk profil

Fyllighet
Syra
Tannin

Skala 1–5, typiskt för sorten. Enskilda viner varierar.

Ett glas djupt mörkrött vin av cabernet sauvignon bredvid en liten hög grus och en kork på ett mörkt ekbord
Ett glas djupt mörkrött vin av cabernet sauvignon bredvid en liten hög grus och en kork på ett mörkt ekbord. Illustration.

Ursprung och historia

Cabernet sauvignon kommer från Bordeaux i sydvästra Frankrike. 1997 visade forskare vid University of California, Davis, med DNA-analys att druvan är en spontan korsning mellan Cabernet franc och den gröna druvan Sauvignon blanc.[1][2] Korsningen har troligen skett i Bordeaux, och druvan omnämns i källor från 1700-talet.[1]

Från Bordeaux spreds druvan till i stort sett alla vinländer. Den har länge räknats till de mest odlade druvsorterna i världen.[1]

Så smakar vinet

Cabernet sauvignon har små bär med tjockt skal och ett högt förhållande mellan skal och fruktkött. Det ger djupt färgade viner med mycket tanninerTanninerTanniner, ofta kallade garvsyra, är fenoliska ämnen som framför allt kommer från druvans skal, kärnor och stjälkar och till viss del från ekfat. De binder till proteiner i saliven och ger en torr, sträv känsla i … och frisk syra. Kännetecknande aromer:

  • Frukt: svarta vinbär (cassis), björnbär och mörka körsbär.
  • Örtigt: grön paprika och mint, särskilt när druvan inte blivit helt mogen. Paprikatonen kommer från ämnen som kallas metoxipyraziner.
  • Från ekfat och lagring: ceder, tobak, vanilj och med åren läder och grafit.

Unga viner kan vara strama. Strukturen gör att de bästa vinerna kan lagras i många år, och druvan lagras ofta på ekfat (se ekfatslagringEkfatslagringEkfatslagring innebär att vin jäser eller mognar i fat av ek. Fatet påverkar vinet på två sätt: träet avger aromer som vanilj, kokos, kryddor och rostade toner samt tanniner, och små mängder syre tränger in genom …).

Odling och klimat

Druvan knoppar och mognar sent och behöver därför en relativt varm och lång växtsäsong. Det tjocka skalet ger god motståndskraft mot röta. I Bordeaux trivs den bäst på väldränerade grusjordar, som värms upp och hjälper druvorna att mogna.[4] Enligt branschorganisationen CIVB står Cabernet sauvignon för drygt en femtedel av den blå arealen i Bordeaux, efter Merlot.[3] I svala år riskerar den att inte bli fullt mogen, vilket är ett skäl till att den ofta blandas med den tidigare mognande Merlot.

Trots att druvan odlas i mycket olika klimat känns den ofta igen på sin struktur och sin doft av svarta vinbär. Skillnaderna ligger mest i fruktens mognadsgrad och i hur mycket ny ek som används. Viner från varma områden som Napa Valley och delar av Australien blir fylligare med mogen, nästan syltig frukt, medan svalare områden ger stramare viner med tydligare örtighet.

Viktiga regioner

Land Område Kommentar
Frankrike Bordeaux: Médoc, Pessac-Léognan Dominerar blenderna på vänstra stranden
USA Napa Valley, Sonoma, Washington Ofta sortrena, fylliga viner
Chile Maipo, Colchagua m.fl. En av landets viktigaste blå druvor
Australien Coonawarra, Margaret River Svalare kustnära stilar
Italien Toscana, bland annat Bolgheri Grunden i många supertoscanareSupertoscanareSupertoscanare, på engelska Super Tuscans, är en inofficiell beteckning på toskanska rödviner som från slutet av 1960- och 1970-talet gjordes utanför de dåvarande DOC-reglerna, ofta med Cabernet Sauvignon, Merlot …
Sydafrika Stellenbosch Sortren och i blend

Druvan odlas också i Argentina, Spanien, Kina och stora delar av östra Europa.[1]

Vinstilar

Rosé och lätta viner förekommer, men är mindre typiska för druvan.

Mat till Cabernet sauvignon

Tanninerna mjukas upp av protein och fett, därför fungerar druvan bäst till kraftig mat: grillad eller stekt entrecôte, lammstek, viltgrytor och lagrade hårdostar. Lätta fiskrätter och mycket kryddstark mat passar sämre, eftersom tanninerna kan ge en bitter eller metallisk känsla.

Liknande druvor

Vanliga frågor

Hur smakar Cabernet sauvignon?

Cabernet sauvignon ger fylliga viner med kraftiga tanniner och frisk syra. Typiska aromer är svarta vinbär, björnbär, cederträ och tobak, och i svalare klimat en ton av grön paprika.

Var odlas Cabernet sauvignon?

Druvan kommer från Bordeaux, där den dominerar på vänstra stranden av Gironde. Den odlas i nästan alla vinländer, med viktiga områden i Napa Valley i Kalifornien, Chile, Australien, Sydafrika, Argentina och Toscana.

Vilken mat passar till Cabernet sauvignon?

De kraftiga tanninerna passar till proteinrik och fet mat, som grillat eller stekt nötkött, lamm och vilt. Lagrade hårdostar fungerar också.

Källor

  1. [1]Wine Grapes: A Complete Guide to 1,368 Vine Varieties, including their Origins and Flavours. Allen Lane / Ecco. Jancis Robinson, Julia Harding och José Vouillamoz, 2012. Uppslagsordet Cabernet Sauvignon..
  2. [2]Vitis International Variety Catalogue (VIVC): Cabernet Sauvignon. Julius Kühn-Institut, Geilweilerhof. Hämtad .
  3. [3]Grape varieties. Conseil Interprofessionnel du Vin de Bordeaux (CIVB), bordeaux.com. Hämtad .
  4. [4]The World Atlas of Wine. Mitchell Beazley. Hugh Johnson och Jancis Robinson, 8:e upplagan, 2019..

Hittar du ett fel? Rapportera det – vi rättar öppet.

Relaterat

Källa: Vinlära, ”Cabernet sauvignon”, 4 november 2026. https://vinlara.se/druvor/cabernet-sauvignon/
Vinlära (vinlara.se). (2026). Cabernet sauvignon. https://vinlara.se/druvor/cabernet-sauvignon/
Vinlära (vinlara.se) (2026) Cabernet sauvignon. Tillgänglig på: https://vinlara.se/druvor/cabernet-sauvignon/ (Hämtad: 4 november 2026).
@misc{vinlara2026cabernetsauvignon,
  title = {Cabernet sauvignon},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/druvor/cabernet-sauvignon/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}