Sangiovese

Ursprung och historia

Sangiovese har odlats i centrala Italien i flera hundra år; ett första skriftligt omnämnande brukar dateras till 1500-talet i Toscana. Namnet tolkas ibland som sanguis Jovis, “Jupiters blod”, men det är en folketymologi utan belägg.[1]

Druvans föräldrar har diskuterats. En DNA-studie som återges i Wine Grapes pekar på Ciliegiolo och den sällsynta Calabrese di Montenuovo från södra Italien, men den internationella sortdatabasen VIVC redovisar flera olika förslag.[1][2] Sangiovese är i dag Italiens mest odlade blå druvsort.[1]

Så smakar vinet

Sangiovese känns igen på sin höga syraSyraSyra i vin är de organiska syror som kommer från druvan eller bildas vid vinmakningen, framför allt vinsyra, äppelsyra och mjölksyra. Syran ger vinet friskhet och livfullhet, får det att vattnas i munnen och …, fasta tanniner och en smak av sura körsbär. Till det kommer plommon, tomatblad, viol, torkade örter och te. Med lagring utvecklas toner av läder, tobak och jord. Färgen är oftast medeldjup och får tidigt en tegelröd ton.

Stilen varierar mycket: från lätta, fruktiga Chianti till koncentrerade och lagringsdugliga Brunello di Montalcino.

Odling och klimat

Druvan mognar sent och behöver värme och sol för att tanninerna ska mogna, men för mycket hetta ger platta viner med låg syra. De bästa lägena ligger därför ofta på kullar med god dränering och sol, där höjden ger svalare nätter. Sangiovese finns i många klonerKlon och mutationEn klon är en grupp vinrankor som alla har förökats vegetativt, med sticklingar eller ympning, från en enda utvald moderplanta. Kloner inom samma druvsort är genetiskt nästan identiska men kan skilja sig i exempelvis … och är känd för att variera mycket beroende på växtplats.[1]

Viktiga regioner

Enligt Consorzio Vino Chianti Classico ska ett Chianti Classico innehålla minst 80 procent Sangiovese.[3] Brunello di Montalcino görs enligt sitt konsortium uteslutande av Sangiovese.[4] Utanför Italien finns druvan på Korsika (Nielluccio) och i mindre skala i Kalifornien, Argentina och Australien.[1]

Observera att Vino Nobile di Montepulciano görs på Sangiovese och inte på druvan Montepulciano, som odlas längre österut.

Vinstilar

• Chianti och Chianti Classico: från fruktiga och unga till Riserva och Gran Selezione med längre lagring (se classicoClassicoClassico är ett italienskt etikettillägg som betyder att vinet kommer från det äldsta, historiska kärnområdet inom en ursprungsbeteckning. Enligt den italienska vinlagen förbehålls classico stilla viner, medan … och riservaReserva och RiservaReserva (spanska och portugisiska) och riserva (italienska) är etikettbegrepp som oftast betyder att vinet har lagrats längre än grundversionen innan det släpptes. Innebörden styrs av varje lands lag och …).
• Brunello di Montalcino och Rosso di Montalcino: den senare är en yngre, lättare version.
• Supertoscanare: Sangiovese sortren eller blandad med Cabernet sauvignon eller Merlot, ofta på små ekfat. Läs mer om supertoscanareSupertoscanareSupertoscanare, på engelska Super Tuscans, är en inofficiell beteckning på toskanska rödviner som från slutet av 1960- och 1970-talet gjordes utanför de dåvarande DOC-reglerna, ofta med Cabernet Sauvignon, Merlot ….
• Rosé: förekommer, bland annat i Toscana och Romagna.

Under 1900-talet fick Chianti länge innehålla gröna druvor som Trebbiano och Malvasia, vilket gav lättare viner. Reglerna har sedan skärpts, och dagens Chianti Classico görs helt av blå druvor med Sangiovese som grund. Det var delvis missnöjet med de äldre reglerna som ledde fram till de första supertoscanarna på 1970-talet.[1]

Mat till Sangiovese

Syran gör Sangiovese till ett naturligt val till tomatbaserad mat: pasta med köttsås, lasagne och pizza. Till de kraftigare vinerna passar grillat kött, till exempel bistecca alla fiorentina, vildsvin, lamm och lagrad pecorino.

Liknande druvor

• Nebbiolo: ännu högre syra och tannin, ljusare färg.
• Tempranillo: liknande körsbärsfrukt och läder, men ofta lägre syra.
• Montepulciano: mörkare och mjukare grannsort i östra Italien.
• Pinot noir: ljus och syrlig med röd frukt, men mjukare tanniner.

Källa: Vinlära, ”Sangiovese”, 4 november 2026. https://vinlara.se/druvor/sangiovese/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Sangiovese. https://vinlara.se/druvor/sangiovese/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Sangiovese. Tillgänglig på: https://vinlara.se/druvor/sangiovese/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026sangiovese,
  title = {Sangiovese},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/druvor/sangiovese/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}