Müller-Thurgau

Ursprung och historia

Müller-Thurgau korsades fram av Hermann Müller (1850–1927), som kom från kantonen Thurgau i Schweiz och arbetade vid forskningsanstalten i Geisenheim i Tyskland.[1] VIVC anger korsningsåret 1883.[2] Sorten utvecklades vidare vid den schweiziska forskningsstationen i Wädenswil och fick 1913 namn efter sin förädlare.[1]

Länge trodde man att föräldrarna var Riesling och Silvaner, och därav kommer synonymen Rivaner. DNA-analyser har i stället visat att föräldrarna är Riesling och Madeleine Royale, en gammal bordsdruva.[1][2]

Så smakar vinet

Deutsches Weininstitut beskriver vinerna som lättdruckna, ibland blommiga, med en fin fruktig och lätt muskatliknande arom och mild syraSyraSyra i vin är de organiska syror som kommer från druvan eller bildas vid vinmakningen, framför allt vinsyra, äppelsyra och mjölksyra. Syran ger vinet friskhet och livfullhet, får det att vattnas i munnen och …. Färgen är blek till ljust gul och kroppen medelfyllig.[1] De flesta vinerna är torra eller halvtorra och bäst de första åren efter skörd.[1] Som Rivaner på etiketten betyder det oftast ett ungt, torrt och friskt vin.[1]

Varför druvan blev så spridd

Müllers mål var att förena Rieslings kvalitet med en sort som mognar tidigare och ger säkrare skördar. Resultatet blev en druva som ger stora skördar även i svala år och på platser där Riesling har svårt att mogna.[3] Det gjorde den mycket attraktiv för odlare efter andra världskriget, men de höga skördarna gav också många tunna och neutrala viner. Med lägre skördar och bättre lägen kan druvan ge friska och aromatiska viner, särskilt i svala och höga lägen.[3]

Odling och klimat

Müller-Thurgau mognar tidigt och ger stora skördar, vilket gjorde den populär i nordliga vinområden där Riesling inte alltid hinner mogna.[3] Den ställer mindre krav på vingårdsläge än Riesling men är känslig för flera svampsjukdomar och för vinterkyla.[3]

Viktiga regioner

Under stora delar av 1900-talet var Müller-Thurgau Tysklands mest odlade druva. Riesling tog över förstaplatsen på 1990-talet.[1] Enligt Deutsches Weininstitut fanns omkring 10 738 hektar 2023, cirka 10,6 procent av Tysklands rebareal.[1]

Källa: Deutsches Weininstitut.[1]

Utanför Tyskland odlas druvan bland annat i Österrike, Schweiz, Luxemburg (som Rivaner), Ungern, Tjeckien och i Alto Adige och Trentino i norra Italien, där höga och svala lägen ger friskare viner.[3] Den har också odlats i England och i Nya Zeeland, men minskat där.[3]

Vinstilar

Müller-Thurgau används främst till torra och halvtorra vita viner som ska drickas unga. Under 1900-talet var den en viktig del av lätta, halvsöta tyska exportviner, vilket bidrog till druvans rykte för enkla viner.[3] I dag görs den oftare som torrt, friskt vin.[1]

Mat till Müller-Thurgau

Deutsches Weininstitut beskriver vinet som ett bra sällskap till milt aromatiska rätter, och föreslår torr Müller-Thurgau till den rheinhessiska färskosträtten Spundekäs.[1] Den milda syran gör vinet lätt att kombinera med sallader, lätta fiskrätter och grönsaker.

Liknande druvor

• Riesling: förälder, men med betydligt högre syra.
• Pinot blanc: mild och diskret tysk vit druva.
• Solaris: också tidigmognande och förädlad för nordligt klimat.
• Muscat: delar den lätt muskatliknande doften.

Källa: Vinlära, ”Müller-Thurgau”, 4 november 2026. https://vinlara.se/druvor/muller-thurgau/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Müller-Thurgau. https://vinlara.se/druvor/muller-thurgau/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Müller-Thurgau. Tillgänglig på: https://vinlara.se/druvor/muller-thurgau/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026mullerthurgau,
  title = {Müller-Thurgau},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/druvor/muller-thurgau/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}