Orange vin

Vanligt vitt vin görs genom att druvorna pressas och musten jäser utan skal. Rött vin jäser med skalen så att färg och tanninerTanninerTanniner, ofta kallade garvsyra, är fenoliska ämnen som framför allt kommer från druvans skal, kärnor och stjälkar och till viss del från ekfat. De binder till proteiner i saliven och ger en torr, sträv känsla i … lakas ur. Orange vin är kombinationen: gröna druvor som behandlas som blå. Namnet orange vin (på engelska orange wine) började användas på 2000-talet. I Georgien används i stället ofta amber wine, bärnstensvin.

Hur görs orange vin?

Druvorna krossas och skal, kärnor och ibland stjälkar får ligga kvar i musten under jäsningen. Tiden varierar stort, från några dagar till många månader. Ju längre maceration, desto mörkare färg och mer strävhet. Därefter pressas vinet, och det lagras ofta en tid innan buteljering.

Jäsningen kan ske i öppna kar, ståltank, ekfat, amforor av lera eller i det georgiska lerkärlet qvevri. Många orange viner görs med vildjäst, lite svavel och utan filtrering, och stilen hör därför ofta hemma inom naturvin, men det är inget krav.

Orange vin ska inte förväxlas med rosévin. Rosé görs av blå druvor med kort skalkontakt, medan orange vin görs av gröna druvor med lång skalkontakt. Färgen i orange vin kommer främst från fenoliska ämnen i skalen och från en viss oxidation, inte från röda färgämnen.

Qvevri och Georgien

Georgien har en mycket gammal vintradition. En studie i PNAS 2017 fann rester av vin i keramikkärl från tidig neolitisk tid i södra Kaukasus, daterade till omkring 6000 år före vår tideräkning [2].

Den traditionella georgiska metoden kallas qvevri efter kärlet: ett äggformat lerkärl som grävs ned i marken. Enligt UNESCO hälls musten i qvevrin tillsammans med skal, stjälkar och kärnor, kärlet förseglas och vinet jäser i fem till sex månader innan det dricks [1]. Metoden skrevs 2013 in på UNESCO:s lista över mänsklighetens immateriella kulturarv [1]. Den vanligaste gröna druvan i Georgien är Rkatsiteli.

Orange vin i Italien, Slovenien och andra länder

Utanför Georgien förknippas stilen särskilt med gränstrakterna mellan nordöstra Italien och Slovenien, i Collio i Friuli-Venezia Giulia och Brda i Slovenien. Där har druvor som Ribolla Gialla, Friulano och Malvasia länge jästs med skal. I dag görs orange vin i många länder, bland annat av Pinot Grigio, som har rosagrå skal och därför ger en kopparaktig färg [3].

Hur smakar orange vin?

Orange vin har ofta mer doft än vitt vin av samma druva, med toner av torkad aprikos, apelsinskal, te, honung, nötter och örter. I munnen märks garvsyran som en lätt torr, sträv känsla, ungefär som i ett lätt rött vin. De flesta orange viner är torra och kan ha hög syra. En del är oxidativa, med toner av äpple och nötter.

Vad passar orange vin till?

Orange vin har både syra och tannin, vilket gör det användbart till mat som är för kraftig för vitt vin. Det fungerar ofta till kryddig mat, till exempel från Mellanöstern eller Indien, till svamp, rotfrukter och baljväxter, till lagrade ostar och till mat med mycket umamiUmami i vinUmami är en av de fem grundsmakerna och upplevs som mustig, buljongliknande och fyllig. Den kopplas framför allt till glutamat och vissa nukleotider. Vin innehåller oftast bara små mängder, men umamiliknande, mustiga …. Mer om principerna finns i lektionen vin och mat.

Vilken temperatur?

Eftersom orange vin har tannin brukar det serveras lite varmare än vitt vin. Ett riktmärke är källartemperatur, omkring 12–14 °C, så att garvsyran inte känns hård.

Källa: Vinlära, ”Orange vin”, 4 november 2026. https://vinlara.se/vinstilar/orange-vin/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Orange vin. https://vinlara.se/vinstilar/orange-vin/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Orange vin. Tillgänglig på: https://vinlara.se/vinstilar/orange-vin/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026orangevin,
  title = {Orange vin},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/vinstilar/orange-vin/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}