Tokaj

Ädelröta och aszú

Tokajs berömmelse bygger på ett naturligt fenomen. På hösten bildas dimma över floderna Bodrog och Tisza, och den fuktiga morgonluften följd av soliga eftermiddagar gynnar svampen Botrytis cinerea. Den angriper de mogna druvorna, gör små hål i skalet och låter vatten avdunsta, så att socker, syra och aromer koncentreras. Druvorna skrumpnar som russin och kallas på ungerska aszú.[2] Läs mer om botrytisBotrytisBotrytis cinerea är en mögelsvamp som angriper vindruvor. Under rätt förhållanden, med fuktiga morgnar och torra, soliga eftermiddagar, ger den ädelröta: druvorna skrumpnar, vatten avdunstar och socker, syra och ….

Aszú-druvorna plockas en och en, ofta i flera omgångar, och samlas separat. Enligt Tokajs kommuns beskrivning trampas de till en massa som sedan får dra i must eller vin innan den pressas; koncentrationen bestäms av förhållandet mellan aszú-druvor och basvin.[3] Därefter jäser vinet långsamt och lagras på fat.

Puttonyos – förr och nu

En puttony är en bärkorg som traditionellt rymde omkring 20–25 kilo aszú-druvor. Antalet korgar som tillsattes till ett fat (gönci, omkring 136 liter) gav graden: 3, 4, 5 eller 6 puttonyos. Ju fler puttonyos, desto sötare och mer koncentrerat vin.[1]

Systemet har förenklats. Från och med 2013 års skörd måste all Tokaji Aszú ha minst 120 gram restsocker per liter, ungefär den tidigare nivån för 5 puttonyos. De lägre graderna 3 och 4 puttonyos försvann som aszú-kategorier, och angivelsen 5 eller 6 puttonyos är numera frivillig på etiketten.[1]

Vintyperna

Eszencia kan enligt Tokajs kommun innehålla upp till omkring 850 gram socker per liter i de bästa åren och har en alkoholhalt på bara 2–6 procent; den används traditionellt mest för att förbättra aszú-viner.[3] Torr Szamorodni lagras länge på fat under en jästhinna och påminner i vissa tekniska avseenden om sherry.[3] Se även oxidationOxidationOxidation är de kemiska förändringar som sker när vin kommer i kontakt med syre. Färgen blir brunare, fruktaromerna bleknar och det uppstår toner av övermoget äpple, nötter och sherry, bland annat genom bildning av ….

Druvorna

Enligt Tokajs kommun odlas i dag bara vita druvor; före vinlusens härjningar fanns även röda sorter.[3]

• Furmint – huvuddruvan; hög syra, mottaglig för ädelröta och användbar både för torra och söta viner.
• Hárslevelű – doftrik, kryddig och honungsaktig; används ofta i blandningar.
• Sárgamuskotály – gul muskat, en form av Muscat; ger blommig arom.
• Zéta, Kövérszőlő och Kabar – mindre sorter.

Läge och jord

Tokaj ligger i nordöstra Ungern, vid foten av Zemplénbergen, där floderna Bodrog och Tisza möts. Jordarna är av vulkaniskt ursprung, med inslag av lera och lössjord.[2] Regionen omfattar 27 orter och blev 2002 UNESCO-världsarv som kulturlandskap.[2]

Historia

Tokaj har lång historia som sötvinsregion. Den äldsta kända skriftliga uppgiften om aszú är enligt Tokajs kommun ett dokument från omkring år 1500.[3] Under 1700-talet klassificerades vingårdarna och regionens gränser fastställdes genom kungligt dekret 1737, långt innan liknande system infördes i Bordeaux.[2] Under kommunisttiden gick produktionen mot volym; efter 1990 har regionen åter satsat på kvalitet.

Tokaji är en skyddad ursprungsbeteckning inom EU, registrerad i eAmbrosia.[4] Läs mer om söta viner under dessertvin.

Källa: Vinlära, ”Tokaj”, 4 november 2026. https://vinlara.se/regioner/ungern/tokaj/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Tokaj. https://vinlara.se/regioner/ungern/tokaj/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Tokaj. Tillgänglig på: https://vinlara.se/regioner/ungern/tokaj/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026tokaj,
  title = {Tokaj},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/regioner/ungern/tokaj/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}