Grekland

Ett gammalt vinland med egna druvor

Vin har odlats i Grekland i årtusenden, men det moderna grekiska vinet har till stor del formats under de senaste decennierna. Det som skiljer Grekland från många andra vinländer är att de inhemska druvorna dominerar. Internationella sorter förekommer, men landets profil bygger på druvor som knappt odlas någon annanstans [1].

Under 1900-talet dominerades produktionen länge av stora kooperativ och enklare viner för den inhemska marknaden, och retsina var för många utländska besökare synonymt med grekiskt vin. Sedan 1980- och 1990-talen har en ny generation odlare och vinmakare, ofta utbildade utomlands, satsat på kvalitetsviner av de inhemska druvorna. Det har gjort de grekiska ursprungen mer kända internationellt [2].

Klimat och landskap

Grekland har medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda vintrar. Det kunde ge tunga och alkoholstarka viner, men landet är bergigt och många vingårdar ligger på höjd, där nätterna är svala. På öarna dämpar havet och de starka sommarvindarna värmen. I norr, i Makedonien, är klimatet mer kontinentalt [2].

Santorini är ett specialfall. Ön är vulkanisk, nästan regnfri under växtsäsongen och mycket blåsig. Vinstockarna har traditionellt tvinnats ihop till låga, korgliknande former nära marken, som skydd mot vind och sol [2].

Viktiga vinregioner och ursprung

• Makedonien (norr): Naoussa och Amyndeo, med röda viner av Xinomavro. Amyndeo är svalare och används även för rosé och mousserande vin.
• Peloponnesos (söder): Nemea, med röda viner av Agiorgitiko, Mantinia på en hög platå, med aromatiska vita viner av Moschofilero, och Patras.
• Kykladerna: Santorini, med vita viner av Assyrtiko.
• Kreta: en av de största vinodlande öarna, med flera inhemska sorter.
• Egeiska öarna: Samos och Limnos, kända för söta viner av muscat.
• Attika: området kring Aten, där mycket av retsinan traditionellt görs av Savatiano.

Druvor

Gröna druvor

• Assyrtiko: Greklands mest kända gröna druva. Behåller en hög syraSyraSyra i vin är de organiska syror som kommer från druvan eller bildas vid vinmakningen, framför allt vinsyra, äppelsyra och mjölksyra. Syran ger vinet friskhet och livfullhet, får det att vattnas i munnen och … även i värme, vilket ger stramma, mineraliska viner på Santorini.
• Moschofilero: rosaskalig och aromatisk, med blommig doft.
• Savatiano: den mest odlade gröna sorten, bas i mycket retsina.
• Malagousia: aromatisk druva som återupptäcktes under slutet av 1900-talet.
• Muscat (Moschato): särskilt på Samos och Limnos.

Blå druvor

• Xinomavro: namnet betyder ungefär “sur svart”. Ger syrliga, tanninrika viner som jämförs med nebbiolo.
• Agiorgitiko: mjukare och fruktigare, Nemeas druva.

Retsina

Retsina är ett vitt vin, eller ibland rosévin, som smaksätts med kåda från aleppotall före eller under jäsningen. Tekniken har sitt ursprung i antiken, då kåda användes för att täta amforor. Enligt EU:s regler för oenologiska metoder får aleppotallkåda bara användas för att göra retsina, och bara i Grekland [4]. Smaken av kåda varierar från tydlig till diskret. RetsinaRetsinaRetsina är ett traditionellt grekiskt vin, oftast vitt, som har smaksatts med kåda från aleppotall genom att kådan tillsätts under jäsningen. Vinet får en karaktäristisk doft av tall och harts. Enligt EU:s regler är … görs ofta av Savatiano, ibland i blandning med Roditis.

Ursprungsbeteckningar

Grekland följer EU:s system. Viner med skyddad ursprungsbeteckning (SUB, på grekiska POP) motsvarar de äldre grekiska nivåerna OPAP för torra viner och OPE för söta viner. Nivån under, skyddad geografisk beteckning (SGB, på grekiska PGE), omfattar regionala viner med friare regler, där även internationella druvor är vanliga [1].

Kända vintyper

• Torra vita viner av Assyrtiko från Santorini.
• Röda viner av Xinomavro från Naoussa och av Agiorgitiko från Nemea.
• Aromatiska vita viner av Moschofilero från Mantinia.
• Söta viner av muscat från Samos, samt Vinsanto från Santorini, gjort på soltorkade druvor.
• Retsina.

Grekiska ord på vinetiketten

Etiketterna på exportviner har oftast även text på engelska, och druvnamnen stavas ibland olika: Agiorgitiko skrivs ibland Aghiorghitiko och Xinomavro ibland Xynomavro.

Varför syran är så viktig i grekiskt vin

I ett varmt klimat riskerar druvorna att tappa syra snabbt när de mognar. Flera grekiska druvor, framför allt Assyrtiko och Xinomavro, behåller ovanligt mycket syra även i värme. Det, tillsammans med höjdläge, havsnära lägen och vind, gör att många grekiska viner smakar friskare än man kanske väntar sig av ett land så långt söderut [2]. Det är också en anledning till att Assyrtiko har väckt intresse i andra varma vinländer, där den provats i nya planteringar.

Vinlandet i siffror

Enligt Eurostat var Greklands odlade areal med druvor för vinframställning 46,8 tusen hektar 2025, ett uppskattat värde [3]. Det motsvarar ungefär 1,6 procent av EU:s samlade areal. Hela tidsserien finns i datasetet Vingårdsareal i EU.

Källa: Vinlära, ”Grekland”, 4 november 2026. https://vinlara.se/regioner/grekland/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Grekland. https://vinlara.se/regioner/grekland/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Grekland. Tillgänglig på: https://vinlara.se/regioner/grekland/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026grekland,
  title = {Grekland},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/regioner/grekland/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}