Argentina

Vinodling i Andernas regnskugga

Argentinas vingårdar ligger nästan alla i landets västra del, längs Andernas östra sida. Bergen fångar upp fukten från Stilla havet, så luften som når vingårdarna är torr. Nederbörden är låg och solinstrålningen hög, och vingårdarna bevattnas med smältvatten från Anderna, som leds ut i kanaler och diken [2].

Det är höjden som gör ett varmt läge användbart för kvalitetsvin. Många vingårdar ligger mellan 600 och över 1 500 meter över havet, och i Salta finns några av världens högst belägna vingårdar. På hög höjd blir nätterna kalla, vilket bromsar mognaden och hjälper druvorna att behålla sin syraSyraSyra i vin är de organiska syror som kommer från druvan eller bildas vid vinmakningen, framför allt vinsyra, äppelsyra och mjölksyra. Syran ger vinet friskhet och livfullhet, får det att vattnas i munnen och …. Den starka solen ger tjocka skal med mycket färg och tanninerTanninerTanniner, ofta kallade garvsyra, är fenoliska ämnen som framför allt kommer från druvans skal, kärnor och stjälkar och till viss del från ekfat. De binder till proteiner i saliven och ger en torr, sträv känsla i … [2].

Klimatet har också nackdelar. Hagel under sommaren är en återkommande risk, och den varma, torra vinden zonda kan skada vinstockarna under blomningen.

Historia i korthet

Vinodlingen kom till Argentina med spanska kolonisatörer och missionärer på 1500-talet. Den stora expansionen skedde dock i slutet av 1800-talet, då många invandrare från Italien och Spanien kom till landet och järnvägen knöt ihop Mendoza med Buenos Aires. Vinet producerades länge främst för den inhemska marknaden, och argentinarna drack under stora delar av 1900-talet mycket vin per person. Fokus låg på volym [2].

Från 1990-talet förändrades branschen snabbt. Utländska investeringar, ny teknik och en inriktning mot export ledde till fler viner av Malbec och andra kvalitetsdruvor, och till planteringar i högre och svalare lägen. Det är bakgrunden till att Malbec i dag ses som Argentinas kännetecken.

Viktiga vinregioner

• Mendoza: landets största vinregion. Luján de Cuyo och Maipú söder om staden Mendoza har lång tradition av Malbec. Valle de Uco ligger högre och svalare, närmare Anderna, och har blivit känt för viner med mer syra och friskhet.
• San Juan: norr om Mendoza, varmare, med mycket Syrah.
• La Rioja och Catamarca: mindre regioner i norr. La Rioja är ett historiskt centrum för Torrontés.
• Salta: med Calchaquídalarna och orten Cafayate, högt belägna vingårdar med Torrontés och Malbec.
• Patagonien: Neuquén och Río Negro i söder, svalare och blåsigt, med Pinot Noir, Malbec och Merlot.

Druvor

• Malbec: ursprungligen från sydvästra Frankrike, där den kallas Côt. I Argentina har den blivit landets kännetecken, med mörk färg, mogen frukt och mjuka tanniner.
• Bonarda: en av de mest odlade blå druvorna. Argentinsk Bonarda är inte samma sort som den Bonarda som odlas i Italien, utan samma som Douce Noir från Savojen.
• Cabernet Sauvignon och Syrah.
• Torrontés: den typiska gröna druvan, aromatisk med blommig doft. Den vanligaste formen, Torrontés Riojano, är en naturlig korsning av Muscat of Alexandria och Criolla Chica.
• Chardonnay och Pinot Noir, särskilt på hög höjd och i Patagonien.
• Criolla och Cereza: rosaskaliga sorter som ger stora volymer enklare vin för den inhemska marknaden.

Ursprungsbeteckningar

Argentinas system bygger på geografiska indikationer, Indicación Geográfica (IG), som anger var druvorna har vuxit. Ett fåtal områden har också en Denominación de Origen Controlada (DOC) med striktare regler; Luján de Cuyo och San Rafael i Mendoza är de kända exemplen. Systemet administreras av det statliga vininstitutet Instituto Nacional de Vitivinicultura (INV) [1]. Under senare år har allt fler IG:er definierats på en mer detaljerad nivå, särskilt i Valle de Uco.

Torr luft, få sjukdomar

Det torra klimatet gör att svampsjukdomar är ovanligare än i fuktigare vinländer, och sandiga jordar har gjort att vinlusVinlus (phylloxera)Vinlus, på franska och engelska phylloxera, är en liten bladlusliknande insekt från Nordamerika som angriper vinrankans rötter. När den spreds till Europa på 1800-talet dog en stor del av kontinentens vingårdar. … inte fått samma fäste som i Europa. Många vinstockar står därför fortfarande på egna rötter. Det har gjort det lättare att odla med små mängder bekämpningsmedel, men bevattning är en förutsättning: utan smältvattnet från Anderna skulle vinodling i stor skala inte vara möjlig [2].

Kända vintyper

• Röda viner av Malbec, från fruktiga och tidigt drickbara till koncentrerade, ekfatslagrade viner.
• Blandningar av Malbec med Cabernet Sauvignon eller Bonarda.
• Aromatiska, torra vita viner av Torrontés, särskilt från Salta.
• Chardonnay och Pinot Noir från svala, högt belägna lägen och från Patagonien.

Vinlandet i siffror

Enligt FAO:s statistikdatabas FAOSTAT producerade Argentina 881 305 ton vin 2023, vilket motsvarade 3,6 procent av världens vinproduktion och gav landet nionde plats bland världens vinländer [3]. Inom Sydamerika var det bara Chile som producerade mer. Hela tidsserien finns i datasetet Världens vinproduktion.

Källa: Vinlära, ”Argentina”, 4 november 2026. https://vinlara.se/regioner/argentina/

Vinlära (vinlara.se). (2026). Argentina. https://vinlara.se/regioner/argentina/

Vinlära (vinlara.se) (2026) Argentina. Tillgänglig på: https://vinlara.se/regioner/argentina/ (Hämtad: 4 november 2026).

@misc{vinlara2026argentina,
  title = {Argentina},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/regioner/argentina/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}