Hoppa till innehållet
vinlära
Meny

Vinstil

Marsala

Även: marsalavin, marsala wine

Definition

Marsala är ett starkvin med skyddad ursprungsbeteckning (DOC sedan 1969) från provinsen Trapani på västra Sicilien. Det görs av främst gröna druvor som Grillo, Catarratto och Inzolia, förstärks med druvsprit och kan vara från torrt till sött. Marsala delas in efter färg, oro, ambra och rubino, och efter lagringstid, från Fine med minst ett år till Vergine Stravecchio med minst tio år.

Redaktör: Eric KurttoSenast granskad 2 min läsningKällor (3)

Snabbfakta

Marsala

Ursprung
Provinsen Trapani, västra Sicilien
Ursprungsbeteckning
Marsala DOC
Druvor
Grillo, Catarratto, Ansonica (Inzolia), Damaschino; för rubino Perricone, Nero d’Avola, Nerello Mascalese
Färger
Oro (guld), ambra (bärnsten), rubino (rubinröd)
Lagringsgrader
Fine, Superiore, Superiore Riserva, Vergine/Soleras, Vergine Stravecchio
Sötma
Secco, semisecco, dolce
Ett litet glas bärnstensfärgat marsalavin på ett träbord, med saltdammar och väderkvarnar vid kusten bakom
Ett litet glas bärnstensfärgat marsalavin på ett träbord, med saltdammar och väderkvarnar vid kusten bakom. Illustration.

Marsala har fått sitt namn efter hamnstaden Marsala på Siciliens västkust. Stilen utvecklades i slutet av 1700-talet, då engelska köpmän började förstärka det lokala vinet med sprit så att det tålde sjötransporter, på samma sätt som med portvin och madeira [3]. Marsala godkändes som DOC 1969, och produktionsområdet omfattar hela provinsen Trapani utom kommunerna Pantelleria, Favignana och Alcamo [1].

Hur görs marsala?

Basvinet görs av lokala druvor. Därefter förstärks det med druvsprit eller vinsprit, se fortifikationFortifikationFortifikation, eller förstärkning, betyder att man tillsätter alkohol av vinursprung, oftast druvsprit, till vin eller jäsande must. Tillsätts spriten under jäsningen stannar den, och vinet behåller naturligt socker, …. Beroende på stil får vinet också en tillsats av mosto cotto (kokt druvmust), koncentrerad must eller sifone (must som förstärkts med druvsprit) för färg och sötma. I Vergine och Soleras är alla dessa tillsatser förbjudna [1]. Lagringen ska enligt reglerna ske i träkärl, helst av ek eller körsbärsträ, och Vergine lagras ofta i ett system liknande soleran i Jerez; läs mer om solera.

Druvor och färger

Marsala delas in i tre färger [1]:

  • Oro (guld): av gröna druvor, Grillo, Catarratto, Ansonica (lokalt kallad Inzolia) och Damaschino. Mosto cotto är förbjudet.
  • Ambra (bärnsten): av samma gröna druvor. I Fine och Superiore ambra ska minst 1 procent mosto cotto tillsättas, vilket bidrar till färgen.
  • Rubino (rubinröd): av blå druvor, Perricone, Calabrese (Nero d’Avola) och Nerello Mascalese. Upp till 30 procent gröna druvor får ingå.

Lagringsgrader

Reglerna anger minsta lagringstid och minsta totala alkoholhalt för varje kategori [1]:

Kategori Minsta lagring Minsta total alkoholhalt
Fine 1 år 17,5 %
Superiore 2 år 18 %
Superiore Riserva 4 år 18 %
Vergine / Soleras 5 år 18 %
Vergine Stravecchio / Vergine Riserva 10 år 18 %

Vergine får bara säljas på flaska [1]. En översikt av kategorierna finns också hos Italian Wine Central [2].

Sötma

Marsala klassas efter sockerhalt [1]:

  • Secco (torr): under 40 g/l socker.
  • Semisecco (halvtorr): 40–100 g/l.
  • Dolce (söt): över 100 g/l.

Med dessa gränser kan en marsala som kallas secco ändå upplevas som något söt jämfört med ett torrt bordsvin. Vergine görs utan tillsatt must och är torr.

Marsala i matlagning

Utanför Sicilien är marsala kanske mest känt som ingrediens, i såser till kött och i desserter som zabaione. Det är främst den yngsta kategorin Fine som används i köket. Lagrad Superiore och Vergine dricks oftare för sig själv, som aperitif eller till ost och desserter. Den som undrar hur mycket alkohol som finns kvar efter tillagning kan läsa faktakollen kokas alkoholen bort?.

Marsala och andra starkviner

Marsala hör till samma familj som sherry, portvin och madeira, de viner som i Sverige kallas starkvin. Likheten med sherry är störst i de torra, solera­lagrade Verginevinerna, medan söta ambra- och rubinoviner påminner mer om andra söta förstärkta viner. Läs mer om regionen under Sicilien.

Vanliga frågor

Vad är marsalavin?

Marsala är ett förstärkt vin, starkvin, från västra Sicilien med skyddad ursprungsbeteckning. Det görs främst av gröna druvor, förstärks med druvsprit och finns i torra, halvtorra och söta varianter som lagras från ett till över tio år.

Varför används marsala i matlagning?

Marsala har en koncentrerad, nötig och lite karamelliserad smak som passar i såser och desserter, till exempel i den italienska efterrätten zabaione. Den enkla kategorin Fine används ofta i köket, medan längre lagrad marsala främst dricks.

Källor

  1. [1]Disciplinare di produzione dei vini a denominazione di origine controllata Marsala. Ministero delle politiche agricole alimentari e forestali (återgiven av Associazione Italiana Sommelier). Hämtad .
  2. [2]Marsala DOC. Italian Wine Central. Hämtad .
  3. [3]The Oxford Companion to Wine. Oxford University Press. Julia Harding och Jancis Robinson (red.), 5:e upplagan, 2023. Uppslagsordet Marsala..

Hittar du ett fel? Rapportera det – vi rättar öppet.

Relaterat

Citera denna sida

Fri att använda med källhänvisning (CC BY 4.0)
Källa: Vinlära, ”Marsala”, 4 november 2026. https://vinlara.se/vinstilar/marsala/
Vinlära (vinlara.se). (2026). Marsala. https://vinlara.se/vinstilar/marsala/
Vinlära (vinlara.se) (2026) Marsala. Tillgänglig på: https://vinlara.se/vinstilar/marsala/ (Hämtad: 4 november 2026).
@misc{vinlara2026marsala,
  title = {Marsala},
  author = {{Vinlära}},
  year = {2026},
  url = {https://vinlara.se/vinstilar/marsala/},
  note = {Hämtad 2026-11-04}
}